Replik: Sida ersätter viktigt matbistånd med minröjning i Västsahara
I tidningen Omvärlden som ägs av Sida har en debatt om det humanitära biståndet till de västsahariska flyktinglägren pågått i mars 2018. Det första inlägget av Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, publicerades 1 mars. Ett svar på debattartikeln skrevs av Göran Holmqvist, chef för avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd och publicerades 7 mars. En replik på detta inlägg av Lena Thunberg publicerades i Omvärlden 12 mars. Repliken publiceras nedan:
Sida säger att stödet inte minskat till Västsahara. Men det var större på 80-talet. Nu ska Sida bidra till minröjning – men i vilken del av Västsahara ska detta ske – och är det på bekostnad av det viktiga matbiståndet?, frågar Lena Thunberg, redaktör för tidskriften Västsahara.
Sidas humanitära stöd till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet har inte alls minskat och Sida prioriterar visst Västsahara, skriver Göran Holmqvist, chef för avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd, den 7 mars som svar på min debattartikel den 1 mars.
Det svenska humanitära stödet till lägren har de senaste åren legat på cirka 10 miljoner kronor. På mitten av 80-talet var det dubbelt så mycket. Då skickade Sverige Volvolastbilar för transport av vatten, tält men framför allt ett specialberikat vällingpulver. Detta bistånd levererades av Sida via Rädda Barnen.
De västsahariska flyktinglägren skiljer sig från många andra flyktingläger i världen genom att de organiseras av flyktingarna själva. Det bistånd som de är beroende av organiseras av Västsahariska Röda Halvmånen med bidrag av och i samarbete med bland andra FN-organen UNHCR och WFP (World Food Programme).
Det är därför märkligt att Sida inte verkar ha intresse av att samråda med/informera Västsahariska Röda Halvmånen när man avslutar det humanitära kläd- och framför allt matbiståndet makrill på burk, som pågått länge och fått goda vitsord.
Göran Holmqvist skriver att regeringens uppdrag till Sida att prioritera Västsahara inte gäller ett utökat humanitärt bistånd utan Strategi för hållbar fred.
Sida ska enligt Göran Holmqvist nu bland annat prioritera landminor och till exempel uppmana Polisario Front att förstöra lager av landminor. Södra Västsahara nämns som ett område för minröjning.
Som bekant är cirka 75 procent av Västsahara ockuperat av Marocko, som byggt en befäst, radarövervakad och minerad mur som delar Västsahara i två delar. Den västra delen kontrolleras helt av Marocko, den östra delen kontrolleras av västsahariernas FN-erkända representant Polisario Front.
Vilken del av Västsahara pratar Sida om? Marocko lär knappast gå med på minröjning på den ockuperade delen av Västsahara.
2005 undertecknade Polisario Front förbudet mot landminor. Marocko är ett av 34 länder som inte har undertecknat detta förbud.
De finns miljoner minor i Västsahara, placerade där av den marockanska ockupationsarmén under det 16 år långa kriget. Minorna utgör naturligtvis en stor fara framför allt för nomader och deras boskap. I den östra ”befriade” delen av Västsahara har i flera år olika minröjarorganisationer i samarbete med Polisario Front röjt minor. Polisario Front har sprängt minlager vid 6 tillfällen i samarbete med bland andra UN Mine Action Service och Geneva Call. Det sista lagret ska sprängas i oktober 2018.
Om man söker ”Västsahara” på Sidas hemsida får man 1 ordentlig träff. Det är en artikel om bland annat Sidas stöd 2016 till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som skickade tre personal till lägren för att stödja UNHCR i uppbyggnadsarbete efter översvämningar i flyktinglägren. Kostnad: 1,5 miljoner.
Sidas viktiga matbistånd till flyktingarna måste fortsätta. Minröjning får inte ske på bekostnad av mat. Det ena utesluter inte det andra.
Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara
Repliken publicerades i Omvärlden 12/3 2018
