Omröstning i EU-parlamentet om Västsaharas fisk 13 februari

Sverige har röstat olika i EU:s Ministerråd i Västsaharafrågan: nedlagd röst om handelsavtal men nej om fiskeavtal mellan EU och Marocko.

Den 13 februari kommer EU-parlamentet att rösta ja eller nej till EU-kommissionens förslag till ett nytt fiskeavtal med Marocko, där de västsahariska vattnen är inbegripna.

EU:s ministerråd röstade i december 2018 ja till förslaget, men ett land röstade nej: Sverige.

Sverige, som hänvisar till internationell lag, var 2006 det enda EU-land som röstade nej till det dåvarande fiskeavtalet, eftersom de mycket fiskrika västsahariska vattnen inte var uteslutna ur avtalet. Sverige har därefter åter röstat nej och andra EU-länder har följt Sveriges linje men inte tillräckligt många för att få majoritet.

EU-parlamentet stoppade dock fiskeavtalet hösten 2011. EU-kommissionen började då omedelbart arbeta på ett nytt liknande avtal som skulle innefatta de västsahariska vattnen. Avtalet låg klart 2013.

I juli 2018 gick fiskeavtalet ut. Dessförinnan hade EU-kommissionen presenterat ett nytt förslag på avtal, där de västsahariska vattnen fortsatt skulle ingå.

Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht förklarade i januari 2018 att Sverige skulle rösta fortsatt nej till ett sådant avtal.

I februari 2018 kom en dom i EU-domstolen: Eftersom Västsahara inte tillhör Marocko kan västsahariska fiskevatten inte ingå i avtal mellan EU och Marocko.

Domen liknade helt EU-domstolens dom om ett handelsavtal mellan EU och Marocko som kom i december 2016.

I april och alltså efter EU-domen bytte plötsligt den svenska regeringen fot. Man gav EU-kommissionen grönt ljus genom lägga ned sin röst till mandatet att låta kommissionen fortsätta förhandla fram ett nytt fiskeavtal, där de västsahariska vattnen skulle kunna ingå.

Argumenten var att det nu fanns skrivningar EU-domen som gav västsaharierna visst inflytande, eftersom de skulle tillfrågas. Det svenska beslutet kritiserades hårt.

I december 2018 fattade EU:s ministerråd beslut om fiskeavtalet. Men nu höll Sverige alltså fast vid sin tidigare linje och röstade som enda land nej.

Beslutet fattades dock utan medial uppmärksamhet. Inga pressmeddelanden eller information fanns på regeringens hemsida.

I samband med omröstningen i december 2018 gjorde Sverige följande skriftliga förklaring till varför man röstade nej tlll fiskeavtalet:

”Sverige kommer att rösta emot Rådets beslut för Fiskeavtalet mellan EU och kungadömet Marocko. När mandatet antogs i april, förklarade Sverige att dess stöd för ett framtida avtal skulle vara beroende av att avtalet helt och fullt respekterade internationell lag, inklusive domarna från EU-domstolen.
.…
Sverige intygar åter att det är mycket viktigt att Västsaharas folk godkänner avtalet. Efter att ha värderat avtalet och den genomförda processen noterar Sverige att vitala organisationer som representerar Västsaharas folk inte har gett sitt medgivande till avtalet. Därför är Sveriges slutsats att EU-domstolens legala krav inte har uppfyllts och Sverige kan därför inte godkänna avtalet….”
Se hela förklaringen nedan.

Handelsavtalet
2016 kom EU-domstolens dom i ett mål som Polisario Front drivit om handelsavtalet om jordbruks- och fiskeprodukter mellan EU och Marocko.

Domen var glasklar: Eftersom Västsahara inte tillhör Marocko, så kan inte avtal mellan EU och Marocko innefatta västsahariska produkter.

Trots domen fortsatte EU-kommissionen att arbeta vidare för ett avtal, som skulle innefatta att till exempel tomater och andra grönsaker, som odlas i stora växthus av bland annat fransk-marockanska företag i södra Västsahara skulle säljas av Marocko i EU-länder.

Enligt EU-domen skulle dock avtalet eventuellt kunna godkännas om det västsahariska folket gav sitt godkännande.

Polisario Front är det västsaharisk folkets representant, godkänd av FN och part i avkoloniseringsprocessen som drivs av säkerhetsrådet.

EU-kommissionen bedrev under 2017 och 2018 ”konsultationer” med berörda organisationer om handelsavtalet. Det de i verkligheten gjorde var att kontakta marockanska företag och organisationer i Marocko och i den ockuperade delen av Västsahara.

Med Polisario Front fördes inga förhandlingar. Cirka 83 västsahariska civila organisationer skrev till EU-kommissionen, där de fördömde det kommande avtalet, undanbad sig kontakt och hänvisade till Polisario Front.

EU-kommissionen presenterade därefter för Ministerrådet och EU-parlamentet en lista på organisationer, som ska ha gett sitt samtycke till fortsatt marockansk försäljning av västsahariska varor. På listan fanns bland annat de västsahariska organisationerna med. Ett rent falskspel för gallerierna alltså.

Ministerrådet godkände avtalet i juli som ett tillägg till Associationsavtalet mellan Marocko och EU, som ingicks 2000. Inga pressmeddelande skickades ut om beslutet och ingen mediedebatt ägde rum. Sverige röstade inte nej utan la ned sin röst.

16 januari 2019 godkände även EU-parlamentet detta handelsavtal, som alltså ger Marocko rätt att fortsätta sälja västsahariska grönsaker och fiskprodukter.

Röstsiffrorna var 444 för avtalet och 167 emot. 69 ledamöter la ned sina röster. Av Sveriges 20 ledamöter röstade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centern, en Liberalerna och Fi nej till avtalet (13 röster). Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och en Liberal (Selimovic) (7 röster) la ned sina röster.

Flera svenska EU-parlamentariker från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har under åren varit mycket aktiva i sina protester mot handelsavtalet och fiskeavtalet. Framför allt har de protesterat mot att EU-parlamentet bryter mot sin egen domstols beslut.

Bodil Valero skrev i en debattartikel i januari 2019 i Aftonbladet att EU:s Marocko-vänliga linje är en eftergift för att Marocko ska stoppa migrationen från Afrika till Europa.

Polisario Front har fördömt besluten och meddelat att man nu hänvisar frågan tillbaka till EU-domstolen.

Lena Thunberg

Den svenska regeringens skriftliga kommentar i samband med beslutet om fiskeavtalet i december 2018:
“Sweden will vote against the Council Decisions for the Fisheries Partnership Agreement between the European Union and the Kingdom of Morocco. When the mandate was adopted in April, Sweden made it clear that Sweden’s support for a future agreement would be dependent on the agreement fully respecting international law, including the judgements from the European Court of Justice. The judgements establish that implementation of agreements with Morocco covering the territory of Western Sahara, and the waters adjacent to its territory, must receive the consent of the people of Western Sahara. Sweden also made it clear that we understood “the people concerned” in the mandate to be “the people of Western Sahara”, in line with the judgements.

Sweden thanks the EU institutions for their substantive work in the course of the negotiations, including in conducting the consultation process. Sweden values strong political and economic relations between the EU and Morocco, and remains supportive of cooperation within the realm of fishery. Sweden reaffirms that it is crucial that the people of Western Sahara give their consent to the agreement. After assessing the agreement and the process conducted, Sweden notes that vital organizations representing the people of Western Sahara have not given their consent to the agreement. Thus, Sweden concludes that the legal requirements from the European Court of Justice have not been met, and can therefore not endorse the agreement.”