Man kan inte lita på västvärlden
– FN ska följa sin stadga, vara neutral och opartisk. Det är man inte i Västsaharafrågan, säger Kurt Mosgaard, pensionerad dansk generalmajor, som var chef för den militära delen av FN:s fredsbevarande styrka MINURSO i Västsahara 2005-2007. Han följer fortfarande Västsaharafrågan noga.
– Västsaharierna har rätt att själva välja sin framtid, självständighet eller inte, men den FN-ledda folkomröstningen har ännu inte ägt rum.
– FN har svikit sina löften och inte heller följt sina egna regler.
– Utvecklingen nu är verkligen oroande, men det är positivt att EU-domstolen i höst i en slutlig dom har slagit fast att Västsahara inte tillhör Marocko, säger Kurt Mosgaard.
Ett lågintensivt krig pågår i Västsahara mellan Marocko och Polisario sedan 2020. FN, politiker och media är dock tysta.
– Men situationen kan lätt eskalera. Nu används drönare. Relationen mellan Marocko och Algeriet är spänd och båda länder rustar upp. Om kriget skulle sprida sig till Algeriet, själva Marocko och Mauretanien är detta ju inte heller bra för Europa som ligger nära.
Västsaharafrågan ligger på FN:s bord sedan 1960-talet. Den spanska kolonin Spanska Sahara skulle avkoloniseras, men detta har ännu inte skett. Ingen folkomröstning har hållits.
FN-sändebuden och representanterna har avlöst varandra sedan 1991; en del under öppen kritik mot FN-ledningens flathet mot Marocko, andra har tigit mot olika former av mutor.
– Man måste tala högt och inte falla undan för påtryckningar, säger Kurt Mosgaard.
De årliga FN-resolutionerna i säkerhetsrådet baseras på en text skriven av en ”Group of friends”, som de 15 medlemsländerna ska ta ställning till, men egentligen inte har något större inflytande över. “Group of friends” består av USA, Storbritannien, Frankrike och Spanien, varav tre har vetorätt.
Vanligtvis väljs ett land, som också byts ut, som ”penholder” för att skriva förslag till resolutionstexter. Så är det inte i Västsaharafallet.
EU har egna intressen av goda relationer med Marocko i Nordafrika; stoppa migration och öka handel.
– Resten av världen säger nu: ”Västvärlden kan man verkligen inte lita på, eftersom de bara arbetar för sina egna nationella intressen.”
Under 2025-2026 träder Danmark in som ett av medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd.
Kurt Mosgaard är aktiv i Danska FN-förbundet, där man nu driver på för att Danmark ska utnyttja sin ställning i säkerhetsrådet och agera för Västsahara.
– Om resten av världen anser att västvärlden är opålitlig, som visar upp dubbelmoral när det gäller ockupationer, så är det inte bra för Europa. Den ryska invasionen i Ukraina fördöms, men när det gäller Marockos ockupation av Västsahara är man helt tyst.
Under sin tid som chef för MINURSO:s militära del såg Kurt Mosgaard till att minröjning på båda sidor av muren, som delar Västsahara i en ockuperad och en befriad del, kom igång med hjälp av pengar från prinsessan Dianas fond.
– Det är jag stolt över, säger Kurt Mosgaard.
Men hans idé om att öppna en övergång, en korridor, mellan ockuperade och ”befriade” Västsahara så att västsaharierna i flyktinglägren skulle kunna besöka sina släktingar och vice versa stoppades av Marocko.
– Konstigt, säger Kurt Mosgaard, som påminner om att Marocko brukar påstå att västsaharier är förbjudna att lämna flyktinglägren i Algeriet.
Under ett tillfälle, när han var chef för både den militära och den civila delen av MINURSO-styrkan, plockade han ner den marockanska flaggan från FN-byggnaden i den ockuperade västsahariska huvudstaden El Aaiuun och ersatte den med den korrekta – FN-flaggan.
– Där sitter den fortfarande, berättar Kurt Mosgaard men själv höll han på att förlora jobbet på grund av Marockos omedelbara klagan till Säkerhetsrådet i New York.
Förutom att vara aktiv i danska FN-förbundet, är Kurt Mosgaard aktiv lokalpolitiker i Viborg för Venstre sedan länge.
När jag ringer honom i december har han nyss fyllt 70 år, haft julkalas med pannkakor och glass för 150 personer och är i färd med att sälja julgranar från sin egen lilla skog.
Lena Thunberg