Inget makrillbistånd till flyktinglägren
Ur Västsahara nr 2/2018
Varför prioriterar inte Sida Västsahara?
– Har du sett några långhåriga här? frågar Buhubeini Yahia, Västsahariska Röda Halvmånens ordförande, när jag besöker ett ovanligt råkallt västsahariskt flyktingläger i Algeriet i februari.
Nej, jag har verkligen inte sett några långhåriga killar. Alla män är extremt kortklippta.
– Vi västsaharier har alltid klarat av hårklippning själva, men nu vill Sida att vi ska starta småskaliga självförsörjningsprojekt som frisörsalong och kakbakning. Men vi har stora problem med diabetes, så kakor behöver vi inte heller.
Buhubeini Yahia är extremt frustrerad. Han besökte Sverige; Utrikesdepartementet och Sida, i höstas och han väntar fortfarande på ordentliga besked om det svenska biståndet.
Det bistånd som Sverige under många år skickat till flyktinglägren i Algeriet via organisationen Praktisk Solidaritet bestod av begagnade kläder men framför allt makrill på burk, en matvara som uppskattats mycket av flyktingarna och som varit ett nödvändigt proteintillskott till World Food Programmes (WFP) matbistånd; bönor, linser, mjöl, matolja och socker.
Men Sverige skänker inte längre något direktbistånd till de västsahariska flyktinglägren. Praktisk Solidaritet får inte längre leverera det svenska biståndet. I stället går större delen av biståndet via FN-organet UNHCR till västsaharierna. UNHCR ansvarar för bland annat vatten, skolbyggnader och hälsa i flyktinglägren.
– Ineffektivt och dyrt, säger västsaharier. Mycket försvinner i administrationskostnader, direktkontakten med Sverige är bruten och biståndspengarna är inte öronmärkta.
I december gav regeringen i ett regleringsbrev Sida i uppdrag att 2018 prioritera Västsahara:
”Inom ramen för strategin för hållbar fred, och i fokusområdet för nationellt och lokalt stöd i avgörande skeden, inklusive i bortglömda konflikter, ska Sida under 2018 prioritera följande lokala situationer: Västsahara.”
Men kommer det att ske och hur i så fall?
– Vi bor ju inte i en djungel. Vi kan inte plocka bananer från träden. Vi bor mitt ute i en karg öken, säger uppgivna västsaharier som påpekar vikten av fortsatt matbistånd till flyktingarna, där undernäringen ökar bland de mest utsatta; barn, gravida och ammande kvinnor.
EU:s biståndsorgan ECHO gav tidigare 3 kg frukt och grönt per person och månad till flyktingarna. Det har nu upphört och i stället betalar Sida under sex månader i år för 1 kg per person och månad.
– Behoven är större och vi har inte fått besked. Det är extremt svårt att samarbeta med svenska Sida jämfört med andra biståndsgivare, säger källor inom belgiska Oxfam, som är den organisation på plats som nu finansieras av Sida för bistånd för ett antal månader.
– Naturligtvis kan vi skapa småskaliga självförsörjningsprojekt. Det är absolut inte fel. Men det får inte ske på bekostnad av det stora matbiståndet. Det är vi helt beroende av, säger Röda Halvmånens Buhubeini Yahia.
– Om man avslutar ett biståndsprojekt, som Sida har gjort med Praktisk Solidaritets fiskkonserver och begagnade kläder, så måste man ha en strategi för själva avslutningen. Det fanns ingen sådan strategi. Dessutom måste man ha en förklaring till varför man avslutar projektet. Någon sådan förklaring har vi inte fått. Vi kan alltså inte själva förklara för våra flyktingar varför Sverige inte längre skänker den mycket uppskattade makrillen. Vi vet ju inte själva! Både Sida och Praktisk Solidaritet har tidigare bekräftat att makrillen och de begagnade kläderna haft god kvalitet och varit ett bra bistånd. Lösningen för oss var inte att avsluta detta humanitära stöd utan i stället att öka det! Det finns alltså varken tekniska eller humanitära skäl till beslutet att det svenska direktbiståndet plötsligt skulle avslutas.
– Den svenska regeringen vill ge stöd. De svenska riksdagsledamöterna vill ge stöd. Men Sida sätter stopp.
– 2017 hade gravida kvinnor en nästan 50-procentig ökad brist på A.vitamin, järn och kacium.
– När det gäller kalcium, som till stor del kom från fisken, behöver kvinnorna ett tal på 1071 men fick bara i genomsnitt 231. I juni 2017 gav vi dubbel ranson av den sista distributionen från Sverige. Då steg siffran till 448.
För att kunna ta upp järnet i blodet behövs vitamin C och det får man genom färska grönsaker och frukt. Den senaste tiden har Oxfam alltså kunnat ge 1 kg per person och månad i stället för 3 kg som tidigare via ECHO.
73 procent av de ammande kvinnorna hade anemi 2017.
World Food Programme är den organisation som bistår med de fem matvarorna linser, bönor, mjöl, matolja och socker. Men eftersom givarländernas generositet har minskat och flera av dessa länder inte lever upp till den summa de har lovat, ha WFP tvingats köpa billigare mjöl än tidigare. Nu kommer mjölet från Algeriet, kortare transportväg, men det är inte berikat med vitaminer och mineraler och alltså sämre för flyktingarna. Dessutom utgör mjölet 50 procent av innehållet i den matkorg på 17 kg som varje flykting får varje månad.
– FN:s generalsekreterare gick 2017 ut med en akut vädjan till FN:s medlemsländer att ge mer pengar till det humanitära stödet till de västsahariska flyktingarna. Även de icke-statliga internationella organisationer som arbetar i flyktinglägren vädjade om stöd för att avhjälpa det minskade biståndet från givarländerna.
– Vi har berättat för Sida att behovet av stöd är bekräftat från FN och från icke-statliga organisationer, men uppenbarligen är inte Västsahara en prioriterad fråga för Sida. Vi finns inte ens med på deras hemsida.
– Varför är vi inte prioriterade? Finns det inte längre något behov? Jo verkligen.
– Har det skett stora förbättringar när det gäller matvaror och kläder? Nej, inte alls, snarare tvärtom.
– På vad har Sida baserat sitt beslut att upphöra med fisk- och klädstödet? Inga tekniska skäl, ingen konsultation med oss och ingen strategi för att avsluta.
– Praktisk Solidaritet fick ett meddelande av Sida att dessa ville samarbeta med en internationell organisation i stället. Om Sida väljer en annan organisation att samarbeta med, så är ju inte det något problem för oss. Men vi ser inga skäl till och har inte hört varför de skulle skära ned biståndet.
Buhubeini Yahia berättar att de nu väntar på svar från Sida om ett besök i lägren och direkta konsultationer. Det är ju trots allt västsaharierna själva som vet vad de behöver.
– Sverige har en historisk tradition att ge humanitärt bistånd, men nu är matsituationen svår i lägren för de mest utsatta. WFP:s biståndspengar har reducerats med 20 procent och undernäring har ökat. 2100 kcal per person kan inte garanteras och det reservlager för tre månader, som vi alltid ska hålla, används nu. Den röda linjen har redan passerats.
Buhubeini Yahia undrar också varför Sverige ger stöd till UNHCR i stället för till matbiståndet. Det är basbehoven som behöver fyllas i första hand, WFP:s matkorgar. Dessutom behövs kompletterande matvaror som kött, mjölk, fisk, ägg och grönsaker.
– Är det för att vi inte är våldsamma som vi inte betraktas som viktiga och behövande?
– FN-styrkan MINURSO:s budget för sina cirka 300 FN-anställda ligger på 60 miljoner dollar för ett år. Stödet till flyktingarna (cirka 125 000) ligger på cirka 30 miljoner dollar; 20 miljoner till WFP och 8 miljoner till UNHCR. Samtidigt har stödet från EU:s biståndsorgan ECHO minskat från tidigare 17 miljoner euro till 9 miljoner. Och stödet från Spanien har minskat från 10 miljoner euro till 5 miljoner.
Det svenska stödet till de västsahariska flyktingarna ligger på cirka 11 miljoner kronor men låg 1986 på 26 miljoner kronor.
– Sidas högsta chef borde komma hit och se situationen med sina egna ögon, säger Västsahariska Röda Halvmånens ordförande avslutningsvis.
Text och foto: Lena Thunberg
Se även följande artiklar (replikskiften) ur Omvärlden 1/3 2018, 7/3 2018 och 12/3 2018:
Varför prioriterar inte Sida Västsahara?
Inte korrekt att det humanitära biståndet minskat till Västsahara.
Sida ersätter viktigt matbistånd med minröjning.
