Partisk FN-resolution
– Resolutionen är partisk och underminerar det ursprungliga mandatet för Minurso.
Det menade Rysslands och Sydafrikas representanter i FN:s säkerhetsråd, som en förklaring till att dessa båda länder la ned sina röster vid omröstningen 30 oktober om FN-styrkan MInursos fortsatta mandat.
Den fredsbevarande FN-styrkan Minurso (The United Nations Mission for a Referendum in Western Sahara) kom på plats i augusti 1991. Sex månader senare skulle en folkomröstning äga rum: Västsaharierna skulle välja om de vill ha ett självständigt land eller tillhöra Marocko. Eldupphör proklamerades mellan Marocko och Polisario Front, folkräkningslistorna började uppdateras men sedan körde processen fast. Trots att båda parter godkänt denna FN-ledda avkoloniseringsprocess satte Marocko ständigt käppar i hjulet. Till slut 2004 meddelade Marocko att man aldrig kommer att erkänna ett självständigt Västsahara.
Av den första FN-resolutionen om västsahariernas rätt till självbestämmande och självständighet återstår nu ett urvattnat beslut om att de båda parterna i konflikten; Marocko och Polisario Front ska komma till en politisk lösning som båda parter är överens om.
De båda parterna Marocko, som sedan 1975 illegalt ockuperar Västsahara, och Polisario Front, det västsahariska folkets representant ska tillsammans och med hjälp av FN, Algeriet och Mauretanien komma fram till ”en rättvis, hållbar och ömsesidigt accepterad politisk lösning, baserad på en kompromiss som erbjuder självbestämmande för Västsaharas folk”.
Västsahara (Spanska Sahara) finns sedan 1963 på FN:s Generalförsamlings lista över icke-självstyrande områden som ska avkoloniseras. (Avkoloniseringsutskottet)
Enligt Internationella Domstolen i Haag 1975 har Marocko ingen rätt till Västsahara.
Inget land anser att Västsahara tillhör Marocko. Endast Marocko självt anser att Västsahara är dess ”södra provins”.
I Säkerhetsrådets senaste resolution framhävs att Marockos förslag från 2007 är ”seriöst och trovärdigt”.
Sanningen är att det förslag som Marocko presenterade i ett brev tlll FN:s generalsekreterare var att Västsahara skulle bli en självstyrande del av Marocko, det så kallade autonomiförslaget.
I Säkerhetsrådet resolution uppmanas de båda parterna att samarbeta med UNHCR för att genomföra förtroendeskapande åtgärder.
Sanningen är att de flygresor som UNHCR under några år genomförde mellan flyktinglägren i Algeriet och den ockuperade delen av Västsahara för att västsaharier äntligen under en vecka skulle kunna få träffa sina släktingar sedan flera år har stoppats av Marocko.
I säkerhetsrådets resolution uppmanas de båda parterna att förbättra den humanitära situationen i Västsahara och i Tindouf-lägren och följa internationell lag.
Sanningen är att västsaharier i den ockuperade delen av Västsahara saknar yttrandefrihet, mötesfrihet och organisationsfrihet. Det är förbjudet att förespråka eller visa sympati för ett självständigt Västsahara. Då finns ändå en FN-styrka på plats sedan 1991 för att genomföra en folkomröstning om Västsahara ska bli självständigt eller tillhöra Marocko.
I resolutionen uppmuntras parterna till samarbete med FN:s MR-organ (OHCHR).
Sanningen är att OHCRC aldrig har fått tillstånd att öppna kontor i ockuperade Västsahara.
I Säkerhetsrådets resolution finns inte heller denna gång något utökat mandat för MINURSO när det gäller övervakning och rapportering om brott mot de mänskliga rättigheter.
Det betyder att MINURSO är den enda fredsbevarande FN-styrka som saknar MR-mandat. Det i sin tur innebär att västsaharier i den ockuperade delen av Västsahara är totalt skyddslösa. Det finns ingen instans för dem att vända sig till, när de gripits, misshandlats, torterats, fängslats eller utsatts för andra övergrepp eller kränkningar av marockansk polis eller rättsväsen.
I Säkerhetsrådets resolution uppmanas FN:s medlemsländer att ge nya frivilliga tilläggsbidrag, eftersom FN:s matbistånd till flyktinglägren är underfinansierade och riskerar att skäras ner.
Mandatet för Minurso förlängdes med ett år i stället för 6 månader. Det betyder mindre verkstad och mindre press på Säkerhetsrådets medlemsländer.
Trots att FN-sändebudet Horst Köhler plötsligt avgick i maj 2019, har inget nytt sändebud utsetts. Horst Köhler drev processen framåt med två möten mellan parterna under den korta tid som han verkade som FN-sändebud.
Polisario Fronts kommentarer till resolutionen var skarpa. Så här sa Västsaharas utrikesminister Mohamed SalemOuld Salek: ”Polisario Front kommer inte att tolerera några som helst försök att ändra MInursos uppdrag; att organisera en folkomröstning för Västsaharas självbestämmande.”
Så här sa utrikesministern också:
“The blatant complicity with the illegal Moroccan occupation even inside the Security Council, notably France, which has, for three decades, hindered UN efforts, has reached its paroxysm with the recent attempts to change the MINURSO mission through the introduction of new formulations and terminology totally contrary to the letter and spirit of the two parties’ agreement, resolutions of the General Assembly and of Security Council, and to the decisions and provisions of the African Union (AU) and the International Court of Justice (ICJ).”
“We affirm clearly and responsibly that neither France, nor Morocco, or any other side could seize the Sahrawi people’s right to self-determination and independence.” “Three decades of prevarications and maneuvers to buy consciousness led to nothing.” (Sahara Press Service)
Det dröjde flera dagar innan FN-resolutionen 2494 fanns tillgänglig på FN:s hemsida.
Text: Lena Thunberg
