Svensk inblandning i plundringen av Västsahara
Ur Västsahara 4/2017 Lösnummer 30:- Prenumeration 4 nr/år 125:- pg 204003-8
Svenska företag och AP-fonderna deltar genom sina verksamheter och investeringar i plundringen av ockuperade Västsahara. Den svenska regeringen ger inga direktiv till svenskt näringsliv, trots en EU-dom som klart säger att Västsahara inte tillhör Marocko.
Detta redovisades vid ett seminarium i september av Emmaus Stockholm, där rapporten ”Sverige och plundringen av Västsahara” presenterades. Rapporten är skriven av nätverket Western Sahara Resource Watch (WSRW).
Atlas Copco har sålt borriggar, som används vid marockansk utvinning av fosfat i Västsahara. Företaget vägrar att svara på frågor från WSRW om underhåll och fortsatt verksamhet i området. Marocko tjänar 200 000 miljoner dollar per år på försäljningen av fosfaten.
Wisby Tankers AB förser den marockanska militären, myndigheter och företag i Västsahara med en halv miljon liter oljeprodukter varje dag. Leveranserna sker med tre fraktfartyg och verksamheten har pågått i många år.
Kite.se har anordnat surfresor till den västsahariska staden Dakhla. Dakhla ligger i Marocko uppger organisationen på sin hemsida.
Svenska fiskefartyg var länge verksamma i västsahariska vatten. Svenska fiskare arbetar fortfarande i området.
De statliga AP-fonderna har placerat 10 miljarder kronor i företag som underlättar Marockos illegala plundring av fosfatmineral i Västsahara genom bland annat energiförsörjning och infrastruktur. Ett av företagen är tyska Siemens.
Till skillnad från den svenska uppmanar regeringarna i Nederländerna, Norge och Danmark företag att hålla sig bort från verksamheter i det ockuperade Västsahara.
– Sverige är för passivt! Sverige har möjlighet och skyldighet att agera. Marocko fortsätter ju att tjäna pengar på ockupationen. Man misstänker politik i det hela, sa på mötet Amnesty Internationals Katheleen McCaughey, sakkunnig om ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter.
Svenska Exportkreditnämnden har tagit tydlig ställning i frågan. Myndigheten främjar svensk export genom statliga garantier för utebliven betalning. Men om transaktionerna involverar Västsahara så gäller inte garantin.
Nordiska Investeringsbanken stöder inte projekt i Västsahara, uppger man.
Kommerskollegium säger att man inte fått något uppdrag från regeringen att agera.
Men Svensk Exportkredit, Näringslivets internationella råd, Swedfund, Business Sweden och Svensk sjöfart har ingen hållning alls eller som Swedfund säger ”utesluter inte möjligheten att stödja företag i Västsahara” eller Business Sweden ”frågan är hypotetisk” eller Svensk sjöfart ”tar inte ställning till olika länders politiska system”.
– Upphör med företagande i Västsahara! Sverige borde kunna göra liknande rekommendationer som Norge, Nederländerna och Danmark. Marocko har inga rättigheter i Västsahara, sa Johan Büser, riksdagsledamot (S).
– När det gäller handel Israel – Palestina finns det rekommendationer. Varför inte här? sa Erik Hagen från WSRW, som presenterade rapporten.
– Eller Sydafrika på den tiden, påminde Johan Büser.
– Det är helt oacceptabelt att svenska pensionspengar går till plundring av ockuperat område, påpekade Lotta Johnsson Fornarve.
– Varför är det inte mer aktion? Sveriges agerande i FN:s säkerhetsråd har ju inte heller nått några överväldigande resultat. Inte heller i EU-processen, menade Erik Hagen.
– Glöm inte att det också finns något som heter konsumentmakt, påminde Birgitta Ohlsson, Liberalerna.
