Västsaharisk fånge öppnar Pandoras ask om Marockos fängelser
Marocko har i maj 2020 begärt att den västsahariske aktivisten och före detta politiske fången Mohamed Dihani ska utvisas ur Tunisien. Dihani befinner sig i Tunisien för att genomgå ett rehabiliteringsprogram av Amnesty International för de fysiska och psykiska skador han fått av fem års vistelse i marockanska fängelser 2010-2015.
Mohamed Dihani började i maj att berätta live på facebook om den obeskrivligt fasansfulla tortyren och annat som han utsatts för och upplevt under fängelsetiden i Marocko. Han satt bland annat ett och ett halvt år isolerad i en cell som var 1 x 2 meter samt tre år utan att se solen.
Tunisiska myndigheter har nyligen informerat Dihani om att Marocko begärt hans utlämning på terrorismrelaterade anklagelser. De tunisiska myndigheterna ska dock ha behandlat Dihani artigt och respektfullt enligt dennes advokat.
Mohamed Dihani, som har vuxit upp och bott i den ockuperade delen av Västsahara, greps 2010 och var försvunnen i 6 månader. Det visade sig senare att han suttit i det hemliga fängelset Temara och torterats i 10 dagar. Därefter fördes han till fängelset i Salé utanför Rabat, där har också torterades.
Han anklagades för påstådd terrorism; för att ha planerat terrorattack i Italien, fritagningsförsök av västsahariska fångar och mord och dömdes till 10 års fängelse. De enda bevis som fanns emot honom var bekännelser under tortyr. Mohamed Dihani överklagade domen, hävdade att han var oskyldig och att han hade torterats.
2013 skulle en ny rättegång äga rum. Fem dagar dessförinnan misshandlades han mycket svårt på fängelset. Det fanns senare utsmugglade bilder på honom. Vid den nya rättegången sänktes straffet till 6 år och han frigavs 2015.
Amnesty International skriver i en rapport 26 april 2019 att Mohamed Dihani ända sedan frigivandet 2015 varit övervakad. Västsahariska människorättsförsvarare som Mohamed Dihani utsätts oftast för olika typer av trakasserier. 2018 greps han vid två tillfällen när han filmade fredliga manifestationer. Han åtalades för detta och för att ha spridit falska nyheter. I februari friades han dock från anklagelserna, skriver Amnesty.
I sina inspelningar på facebook i maj berättar Mohamed Dihani att han också hade utsatts för olika typer av utpressning under fängelsetiden: Han skulle friges om han organiserade terrorattacker i den ockuperade delen av Västsahara. Förslagen var bombningar, mord och att skapa rädsla hos befolkningen. På så sätt skulle Västsahara ses av omvärlden som ett näste för terrorism och hot mot den internationella säkerheten, medan den marockanska närvaron skulle betraktas som viktig för säkerheten och kampen mot terrorism. Dessutom skulle de marockanska myndigheterna kunna lägga skulden på västsahariska aktivister och döma dem till långa fängelsestraff. Man skulle också kunna anklaga Polisario för att finansiera terrorism och koppla dem till Al Qaida. På så sätt skulle Marocko framstå som en pålitlig polis i regionen.
Under sin långa tid i de marockanska skräckfängelserna träffade Mohamed Dihani marockanska fångar som var dömda för terrorism. En av dem skulle friges om han blev informatör till den marockanska säkerhetstjänsten och sändes till Mali för att infiltrera Al Qaida. Efter 2 år med Al Qaida 2005-2007 greps han, eftersom han vägrade att lämna speciell information till säkerhetstjänsten.
Mohamed Dihani berättar också att han genom sina medfångar förstod att marockanska myndigheter själva skapat falska terrorgrupper bara för att sedan kunna visa att man ”sprängt” dem. Ett sådant exempel var terroristcellen Amgala.
Lena Thunberg
Källor:
Tidskriften Västsahara nr 2/2013: Marockansk fångvård
Amnesty International: UN must monitor Human Rights in Western Sahara and Sahrawi Refugee Camps
